Valpen

Denna artikel vill belysa hur viktigt det är för uppfödare men också för alla valpköpare, att ha kunskap om valpens utveckling. Dessutom vilken betydelse hanteringen av såväl tik som valpar har på den enskilda hundens framtida liv.


Du som köpare tar ansvar för en levande individ och ni ska förhoppningsvis dela liv i 10-15 år. Är det då inte viktigt att ha kunskap om denna individs start i livet och vad det kan innebära för framtiden?


Glorian hamnar ständigt på sned! Mellan 13-16 veckors ålder inträder den ”halva könsmognaden”. Då kan valpen bli bångstyrig, bjäbbig, obstinat och faktiskt lite aggressiv, precis som ett barn i trotsåldern.

 

Lusten att dominera och utmana matte och husse dyker upp. Kanske mest om det finns små barn i familjen. Se till att det inte hoppas, springs och kastas saker till förbannelse. De små sylvassa tänderna brukar alltid komma till användning vid sådana tillfällen och valpen kan bli stresskänslig. Det är absolut nödvändigt att umgänget med barn alltid sker på ett lugnt och sansat sätt, korta stunder under vuxnas överinseende.

 

I den här perioden utvecklas också revirkänslan. Det är bra om valpen är stationär, på hemmaplan, Upp till 4 månaders ålder är det bra om valpen tillbringar i hemmet. Det stärker hundens flock och revir känsla, och hjälper till att få en hemkär hund, som man förhoppningsvis kan få kvar på tomten och så småningom ha lös!

 

VALPTIDER

 

Nu har väl de flesta vårvalparna lämnat sina uppfödare och börjat känna sig trygga i sina nya hem.

Jag tänker ta upp lite om valpens olika utvecklingsstadier och sociala beteende. För hundvalpen kan man dela upp den första perioden av livet i fyra olika faser.


Den nyfödda fasen: 0-13 dagar är valpen blind och döv, mycket hjälplös och kan inte reglera sin kroppstemperatur och är helt beroende av sin mor och syskon för att inte bli nedkyld

 

Fas 2: mellan 13-20 dagar utvecklas såväl sensorisk som motorisk förmåga. Valpen utvecklas sinnesmässigt och rörelsemässigt. Får gradvis syn och hörsel och börjar bli medveten om sina kullsyskon, och börjar under denhär veckan bli allt duktigare att koordinera sina rörelser.

 

Mellan 5-7 veckor börjar intresset för röliga föremål bli allt mer intressant. Jaktbeteendet utvecklas, leken kan bli väldigt intensiv. En del valpar kan vara mycket tuffa och utvecklas till ganska orädda krabater. Livet leker! Nu börjar det dra ihop sig till flytt. Fram till 3 månaders ålder är det lättast för valpen att flytta till nytt hem. Det är i den åldern, valpen är minst känslig och utan tvekan lättast finner sig till rätta.


Fas 3: Socialiseringsfasen 3-12 veckor. Det är en snabb utveckling. Detta är en mycket viktig period i en valps liv och om utvecklingen i något avseende blir eftersatt kan det bli svårt att senare reparera detta.

Mellan 3-5 veckor är det flockprägling, valparna lär av mor och av varandra. De börjar också intressera sig för sin omgivning. Den mänskliga kontakten uppskattas, de känner igen röster, kravlar upp i knän om man sätter sig hos dem. Svansarna viftar väldeliga.

 

Nu börjar det hända saker!

Den första trotsåldern!!! Den som tror att en valp alltid skall uppträda som den lilla ängeln den ser ut att vara, kan se sig lurad.


Valpen måste lära sig vem som är ledaren. Om valpen i denhär åldern visar kaxighet och dominans, måste man avleda den. Då gäller den stränga rösten, (det första året brukar vara mycket Fyyyyyyy! Neeeej och Ajjjjjjjjj.). En kaxig valp kan bli odräglig. Det gäller att visa var skåpet skall stå direkt. Under de här månaderna är det inte bra att leka våldsamma lekar med andra valpar och unga hundar för länge. Däremot är det nyttigt att träffa gamla vänliga hundar och tikar som kan sätta valpen på plats.

 

I regel är valpen inte så kaxig då den träffar en dominant hund, som talar om vilken snorvalp den egentligen är. Ofta missförstås en ev. konfrontation och man ömkar den lilla skrämda valpen, gör tvärtom behandla valpen käckt och uppmuntra den, annars kan det hända att du får en ängslig och feg hund. Att valpen i tid får lära sig att visa undergivenhet är viktigt, i synnerhet umgänget med andra hundar längre fram i livet.

 

Den här perioden i valpens liv är viktig när det gäller att lära för livet, det skall vara sansat och lustfyllt. Det gäller att ge klara besked inga dubbla budskap. Använd enkla konsekventa kommandon, tjata inte, var tydlig, om valpen sätter sig på tvären kan det bero på dig.


Börja redan när valpen kommer hem att lära den komma på inkallning, låt den vara lös och träna, uppmuntra mycket och koppla inte alltid när den kommer. ”Här” eller ”Hit” plus namnet är bra kommandoord, godis är alltid bra att ha i fickan.

Fas 4: 4-7 månader stabiliseras hunden såväl fysiskt som beteendemässigt. Då är den som mest receptiv. Den tid man ägnar åt valpens alla olika inlärningar och uppfostran under denna period, har man glädje av i resten av hundens liv. Var konsekvent med rutiner som tex. rumsrenhet och mat tider Var lugn och bestämd ett skarpt NEJ eller AJAJ måste nu få en innebörd för valpen att absolut respektera. Ställs inte krav kan det få komplicerade följder längre fram. Valpen skall vara utvilad vid inlärning då blir resultaten bäst.

Var snabb med beröm när du blivit åtlydd!

 

Lär hunden vara artig mot besökare. Besökare skall också vara artiga tillbaka. Inte oja, tala med höga röster, vifta med armar och ben och framförallt inte åthuta valpen, det sköter matte och husse. Besökare skall vara lugna och neutrala. Vi fodrar att hunden skall respektera främmande vuxna och barn. Men då måste vi också bete oss konsekvent, inga dubbla budskap! Annars blir det en hund som biter och sliter i svärmor, vänner, besökare och ungar som illvrålar om en tand kommer i vägen.

 

Hundar är mycket observanta på vårt kroppsspråk, har vi i umgänget inte varit tydliga, blir den förvirrad. Det är i den här perioden vi skall lära oss förstå varandra, verbalt, mentalt och kroppsligt.

Tyvärr går tiden så fort och många hundägare tar inte vara på tiden, utan blir tvungna att lägga ned mycket mer arbete på att korrigera.

 

Nu kan lille valpen börja umgås med andra hundar lite mer på riktigt. Den får massor av information av hundar i olika åldrar, hur man uppför sig i hundvälden.

Hanhundsvalpar behöver helt klart träffa en amper äldre tik, hon talar mycket tydligt om, hur man uppför sig mot äldre damer. Däremot behöver inte valpen hälsa på varenda hund, den skall kunna möta och gå förbi utan att skälla och bråka.

 

Så kommer vi till den vardagliga skötseln: När valpen kommer in i 4 månaders ålder är det allra bäst att öva alla olika sorters hantering. Klippa klor, rengöra öron, titta på tänder och när det gäller trimraser plocka ull, trimma och kamma så varenda tova försvinner. Upp på bordet med bra underlag minst en gång i veckan.


Socialiseringsperioden (21 dagar – 12 veckor)

De flesta valpar kommer till sina nya hem vid ca åtta veckor då hunden fortfarande befinner sig i socialiseringsperioden.

Nu är valpen är extremt mottaglig för sociala stimuli. Den kan under denna period lätt forma nya bindningar till olika individer. En valp är därför i en bra ålder för att placeras i ett nytt hem. Men det förutsätter att du som dess nya ägare fortsätter med den socialiseringsplan som uppfödaren förhoppningsvis har startat.

Vid åtta veckor är valpen väl präglad på sin mamma, sina syskon och eventuella andra hundar i flocken och det är tid att valpen präglas även på sin nya människoflock.


Problem med andra hundar eller människor


Under socialiseringsperioden fortsätter du att lägga grunden till hundens framtida mentalitet. Därför är det oerhört viktigt att hunden möter nya personer, djur och situationer på ett lugnt och trivsamt sätt. Låt valpen få vänja sig vid sin nya miljö i lugn och ro. Du som nybliven hundägare ska vara den som står för hundens trygghet, närhet och omvårdnad. Blir valpen under denna tid utsatt för starka sinnesintryck, t.ex. fyrverkerier, aggressiva hundar eller hårdhänta personer kan den bli chockad och påverkad för resten av sitt liv. Alla etologer och andra personer som arbetar med hundar kan inte nog betona hur viktigt det är att hunden får mycket och god kontakt med såväl andra människor som andra djur under dessa få veckor.


Ofta pratar vi hundinstruktörer om att du som nybliven valpägare bör ha en socialiseringsplan, men det är inte en kravlista som du slaviskt ska följa.

Missar valpen att uppleva några av situationerna i socialiseringsplanen är det aldrig försent att vänja hunden vid dem senare i livet.

En hund är precis som en människa formbar under hela livet, det är bara lite svårare att lära in nya saker ju äldre hunden blir och det kan också vara svårt att lära bort ett beteende som den har haft i flera år.

Återigen vill jag betona att låta valpen få uppleva nya saker i sin egen takt, att låta den få tid på sig och låta den få vila ordentligt mellan varven.


Socialiseringsplanen bör anpassas till din och hundens livssituation. Bor ni på landet är det viktigare att hunden blir van vid hästar och kor till skillnad mot stadshunden som behöver vänja sig vid trafik och bussåkning.


Några vanliga situationer:

  • Barn låter mycket och de rör sig inte på samma sätt som vuxna. Har du inte egna barn, ta med dig valpen och promenera utanför ett dagis eller en skola.
    Låt barnen få komma fram en och en och klappa hunden. Ibland kan någon av dem få ge valpen en godisbit som du har med dig.
    På så sätt lär valpen sig att barn är riktigt trevliga. Se dock till att de inte är så många och att de låter så mycket att hunden istället blir skrämd.


  • Olika personer. Vänj valpen vid att andra personer klappar den, tar i och lyfter upp den. Låt gärna någon bekant få peta lite i munnen, titta i öronen och så vidare. Då blir den van vid hantering. Låt den möta personer som inte rör sig på samma sätt som husse eller matte, t.ex. som sitter i rullstol, går med rullator eller käpp. En person med solglasögon, hatt eller paraply kan vara en ny upplevelse för hunden. Likaså cyklister, inlines-åkare och mopedister.


  • Vänj hunden vid andra hundar, stora såväl som små. Det är jättebra träning att låta valpen få leka en stund med en lite äldre hund. Det under förutsättning att den äldre hunden är vänlig. Valpen måste få lära sig hundspråket, som faktiskt varierar lite mellan olika raser, och det är vi människor av förklarliga skäl dåliga på att lära ut. Ju fler vänliga hundar valpen träffar som liten, ju större förtroende får den för okända hundar. Det har visat sig att brist på kontakt med andra hundar efter åtta veckor innebär en försämring av hundens språk. Vänta inte med att introducera andra hundar tills valpen har fått sin 12-veckas vaccinationsspruta. Valpen har antikroppar kvar från tiken samt har redan fått vaccination hos uppfödaren. Risken att valpen blir smittad är mycket liten om den äldre hunden har fullgoda vaccinationer. Nyttan med att socialisera valpen med andra hundar är så mycket större.


  • Tv:n, dammsugaren, gräsklipparen, hårfönen, telefonen, dörrklockan, slammer med kastruller, ja allt som låter i ett hem.
    Det är ingen idé att tassa runt på tå för att inte störa valpen, du gör hunden en större tjänst genom att låta allt vara som vanligt.


  • Maskiner som låter mycket, luktar konstigt och människor som ropar är bra träning. Likaså att passera sopbilar, lastbilar och tåg men även här gäller det att valpen inte blir skrämd. Sätt er en bit ifrån och titta på vad som händer så inser snart valpen att det inte är farligt.


  • Bor du på landet, ta med hunden in till staden och låt den få uppleva allt ljud det är där. Bor du i staden, ta med dig hunden till landet och passera en ko-, häst- eller fårhage.


  • Att vistas högt uppe på en bro med bilar passerande nedanför kan vara lite läskigt. Även att vistas i en tunnel där alla ljud blir förvrängda är en konstig upplevelse.


  • Åk buss och tåg med hunden, även om det bara är mellan två stationer. Har du möjlighet att prova, ta med dig hunden i en båt också.


  • Skiftande underlag kan till en början vara skrämmande. Vänj valpen med trägolv, mattor, sten, sand, gräs, snö, vatten, gallerdurkar (finns ofta på trappor vid lastkajer, där kan man också träna höjder) o.s.v.


  • Mycket folk innebär höga ljud och många dofter för en hund. Dessutom ser hunden inte mycket mer än en mängd ben och fötter. Var dock noga med att valpen inte blir nertrampad, det är lätt hänt!


  • Träna valpen att gå både upp och ner för trappan. Låt dock inte en hund som inte är färdigvuxen gå i trappor flera gånger per dag. Muskler och leder mår inte bra av att utsättas för den konstiga belastning det innebär på hundkroppen.


Spökåldern

Ungefär samtidigt som andra dofter blir mer intressanta och könsmognaden närmar sig, ofta vid fem till sju månader, kommer hunden in i det som kallas för ”spökåldern”. 

Hunden visar plötsligt rädsla för vardagliga situationer, situationer som tidigare har fungerat utan problem.

Hunden blir mörkrädd, reagerar på skuggor, cyklar eller fladdrande vimplar. Den reagerar med misstänksamhet, skäller, vägrar gå närmare eller ryggar tillbaka av rädsla.

Tvinga aldrig fram hunden i dessa situationer. Men förstärk inte heller rädslan genom att tycka synd om hunden eller gå omvägar förbi hindret.

Bli heller inte arg på din hund- du kan aldrig minska en rädsla genom ilska. Verka istället själv helt oberörd, fortsätt att gå vidare som om ingenting har hänt. Försök sedan att passera den skrämmande platsen flera gånger de kommande veckorna tills den blir avdramatiserad.


Sju till nio månader

Nu inträffar könsmognaden för de flesta hundar, tiken löper för första gången och hanhunden lyfter på benet. För större raser och hundar av mer urhundstyp kan könsmognaden dröja till ca arton månader.

Under denna tid minskar leklusten och hunden får ett påtagligt förändrat beteende. Könshormonerna har ett stort inflytande på hundens beteende och i början innan hormonnivåerna stabiliseras kan det bli lite kaos i hjärnan.


Hanhunden (och vissa tikar) börjar revirmarkera med urin på alla upptänkliga ställen. Båda könen, även om det är mindre utpräglat hos tiken, blir mindre sociala, mer avvaktande och till och med aggressiva mot främmande hundar.


Även om hunden är könsmogen och fysiskt kan få valpar redan nu är de inte mentalt mogna för rollen som förälder. Därför är det i Sverige enligt lagen förbjudet att para en tik som är yngre än arton månader. Många rasklubbar har också satt en gräns på att tiken måste vara två år innan hon får sin första kull.


Psykisk könsmognad (ca två år)

När den enskilda hunden blir psykiskt könsmogen, eller helt enkelt vuxen, varierar kraftigt.


Många anser att hunden i tvåårsåldern blir trotsig, svårtränad, har konstiga beteenden och blir aggressiv mot tidigare vänner.

Rent biologiskt finns ingen riktig grund för påståendet att hunden genomgår någon speciell utvecklingsfas då, men det skulle kunna vara en rest från vargens könsmognad som visar sig. Många vargar lämnar sin flock i tvåårsåldern för att bli självständiga individer och bygga upp en ny flock.

Det skulle kunna vara detta som gör att din tvååriga hund plötsligt slutar lyssna på dig eller tar en extra omväg innan den kommer på inkallningen.


Tänk då på att hunden inte är olydig med flit. Nonchalera hunden om den försöker utmana dig, öka belöningsfrekvensen då hunden kommer på inkallningen och se till att du som flockledare skapar trygghet och glädje omkring dig. Det kommer att öka chansen för att hunden frivilligt söker sig till ditt sällskap.


Rumsrena

Vid sex månader är de flesta valpar rumsrena. Är du påpasslig lär du dig tidigare att tolka hundens signaler för när det är dags att uträtta behoven.

I början kan inte valpen hålla sig men vid sex månader brukar den klara av det tillräckligt lång stund för att du ska hinna ut med den.


LEKAR MED DIN HUND & VALP

Ja, vill härmed önska er det bästa ni "lyckliga nyblivna valpägare", nu vet ni lite om vad som väntar er!

 

Era uppfödare har säkert givet all tänkbar information men en liten repetition kan väl inte skada.

 

Mvh

Lillemor Blanc

Denna websida vill ha ditt godkännande att vi använder statistik om antal besökare (inget personligt). This website tracks visitors (not person) only for statistic, we want you too help us by admitt this!

Acceptera